128.

Den väsentligaste bönen sammanfaller med det glada igenkännadet av Kristus som levande oss. Det är egentligen en enda akt: definiera praktiskt Jesus Kristus som ditt liv. Allt i evangeliet pekar på denna saliga förening i Hans frälsning och befrielse av oss. Du ger allt till Honom och Han ger tillbaka Sig till dig. Han är

127.

Du är som ett fordon som Jesus Kristus övertagit. När han dog på korset och uppstod övertog Han detta fordon och kör det nu. Behöver du ändra något på fordonet, göra det snyggare, mer effektivt, byta delar? Nej inte alls. Gud har allt han behöver i detta ditt fordon, Han kan använda nästan vad som

126.

Många kristna kan ofta inte förklara var de är i relation till Yeshua, vår Frälsare. De kan uppleva fantastiska glimtar av enhet (Kristus + jag = mig) och samtidigt glimtar av fullständigt mörker, rädsla och depression. Problemet verkar vara att man inte vet hur man ska « bli av med » den gamla människan med sitt medvetande.

125.

Varför ropa Herrens Namn? Om Gud lever oss, om Kristus är det liv som är mitt sedan den gamla människan dött med Honom — varför gå till eukaristin, varför be Jesusbönen ständigt och jämt, till och med i sömnen? Varför läsa evangeliernas ord? Du behöver inte svara på frågorna, för de ställs av den gamla

124.

Det är lite som när bokstavsbetygen på 1960-talet i svenska enhetsskolan från D till A byttes ut till den femsiffriga skalan. Det tidigare bedömningssystemet gäller inte längre, det har ingen funktion. Nu gäller ett annat system. Vi har återigen infört bokstavsbetyg på 2000-talet. På liknande sätt är den gamla människans bedömningssystem ur världen och en

123.

Kristus som du (och jag) handlar inte alls om hur du känner dig för dagen. Inte heller om vilka tankar som genomfar ditt huvud. Inte heller om du har feber och hostar, har en allvarlig organisk sjukdom eller är kärnfrisk och sugen på motion av något slag. Det gäller att komma från alla tankar på

122.

Johannes av Karpatos skriver i Filokalia: « När vi ropar vår Herre Jesu Kristi namn är det inte svårt för vårt medvetande att bli rent, och då är vi inte olika profeterna och helgonen. » Men många drar sig för att nicka jakande till Johannes ord. De tycker sig ha så goda bevis för att vi är

121.

Många avvisar österländska religioner som menar att tillvaron är maya eller samsara, en illusion vi ska vakna ut ur. Men istället lever man aktivt varje dag i en eller annan illusion. En illusion är något som inte är sant men som du tror med hela ditt hjärta och håller för sant. Det är svårt att

120.

När Kristus lever som oss är det Honom vi först märker. Det är som att lyssna på musik — du kan fokusera på musiken och följa den, men du kan också byta fokus till själva ditt lyssnande. Då hör vi Hans närvaro som själva lyssnandet, vi hör Den som lever oss. Likadant med synen —

119.

Vi kan inte gå in i Guds fullhet förrän vi grundligt har upptäckt sanningen om Honom i oss som vårt liv, vår styrka, vår sanning, vår kärlek. Han är allt detta i oss och vi måste se den sanningen. Men för att lära oss det måste vi först upptäcka vilka vi inte är. I mitt